Så får ni mer ut av studiegruppen
Ni har avsatt en timme för studiegruppen. En har läst hela kapitlet, en annan behöver hjälp med begreppen och samtalet börjar med vad som kan komma på tentan. När timmen är slut har ni umgåtts men vet inte riktigt vad ni har förstått bättre. En tydligare uppgift kan förändra vad ni använder mötet till.
Arias redaktion · 6 min läsning · För studenter och elever som vill använda studiegrupper, gruppchattar eller digitala möten till ämnesarbete.
En användbar studiegrupp ger alla möjlighet att tänka, förklara och undersöka det de är osäkra på. Välj en konkret fråga, låt varje deltagare försöka själv först och jämför resonemangen med kursmaterialet. Använd en gemensam anteckning för slutsatser och öppna frågor, och avsluta med en tydlig överenskommelse om nästa steg.
Börja med något ni ska ta reda på
”Vi går igenom kapitel fyra” säger lite om vad ni ska göra. En bättre utgångspunkt kan vara: ”Hur skiljer vi korrelation från orsakssamband i det här exemplet?” Då har ni en fråga att undersöka, inte bara en bunt sidor att nämna. Bestäm också vilken text eller föreläsning ni ska använda som grund.
Be alla förbereda ett kort eget svar och en punkt de är osäkra på. Det behöver inte vara en färdig uppgift. Syftet är att varje deltagare kommer med något att bidra med, även den som tycker att temat är svårt. När frågorna finns före mötet blir det lättare att prioritera vad ni behöver prata om.
En praktisk ram kan vara några minuter för egna svar, ett längre samtal och en kort avslutning. Anpassa tiden efter uppgiften; detta är ett förslag, inte en forskningsbaserad mall med ett bestämt antal minuter. Håll gärna det första mötet tillräckligt avgränsat för att alla faktiskt ska hinna förklara något.
Be om resonemanget, inte bara rätt svar
Om en person ger en bra förklaring och alla andra nickar vet ni fortfarande lite om vad resten förstår. Be i stället deltagarna säga vad de håller med om, vad de vill ifrågasätta och vilket exempel som visar poängen. Då syns skillnader i förståelse utan att samtalet behöver bli en tävling.
Smith och kollegor undersökte 2009 strukturerade diskussioner om begreppsfrågor i en universitetskurs i genetik. Studenterna svarade först individuellt, diskuterade och svarade igen; de fick också en ny individuell fråga om samma begrepp. Studien stöder ämnesdiskussion i den undervisningssituationen, inte ett löfte om att varje studiegrupp eller nätgrupp förbättrar betygen.
Chi och kollegors studie från 1994 undersökte elever som uppmanades att förklara innehåll för sig själva medan de läste om cirkulationssystemet. Den gällde individuell självförklaring, inte grupparbete. Tillsammans ger studierna en grund för att prioritera resonemang och egna förklaringar, men de dokumenterar inte effekten av Aria.
Ge alla ett självständigt försök
Använd en konkret fråga innan ni öppnar facit. I exemplet om korrelation kan varje deltagare skriva varför glassförsäljning och drunkningsolyckor kan öka samtidigt utan att glass orsakar drunkning. Jämför vilka möjliga förklaringar ni har föreslagit och kontrollera vad kursmaterialet säger om tredjevariabler. Exemplet är konstruerat, inte ett datamaterial att behandla som bevis.
- Den som förklarar: Visa hur du kom fram till svaret, inte bara slutsatsen.
- Den som frågar: Be om ett exempel eller peka på ett led som saknas.
- Den som skriver: Anteckna vad ni har kontrollerat och vad som fortfarande är öppet.
Byt roller under arbetet. Den som brukar skriva protokollet behöver också få svara, och den som kan mycket kan öva på att ställa bra frågor. Efter diskussionen bör alla pröva ett nytt exempel själva. Dunlosky och kollegors översikt från 2013 stöder självtestning som lärandemetod; active recall innebär att du plockar fram kunskapen utan att se svaret först.
Så kan ni ordna studiegruppen i Aria
Aria har team med chatt, video, anteckningar, delade filer och uppgifter. Verktygen kan samla överenskommelser och ämnesuppföljning, men ni väljer fortfarande vad som ska delas och vad ni ska arbeta med. Personliga anteckningar blir inte automatiskt tillgängliga för resten av gruppen.
- Öppna ett befintligt team eller skapa ett och bjud in deltagarna. Bestäm en konkret ämnesfråga och vad varje person ska förbereda.
- Använd teamchatten för att bestämma tid och källor. Välj en teamanteckning eller delad fil som de berörda deltagarna har tillgång till.
- Arbeta i den gemensamma anteckningen och jämför egna svar. Använd chatt eller video för att diskutera resonemangen och kontrollera slutsatserna mot källan.
- Skriv öppna frågor i anteckningen. Skapa uppgifter för fortsatt arbete med ansvarig person, tidsfrist och status, och bestäm vad ni ska kontrollera nästa gång.
Ta med er mer än ett långt protokoll
En lös genomgång
- En deltagare läser upp sin sammanfattning.
- Resten följer med utan att försöka själva.
- Gruppen avslutar utan att bestämma vad som återstår.
Ett konkret arbetspass
- Alla ger ett första svar och ett resonemang.
- Oenighet undersöks med exempel och kursmaterial.
- Öppna frågor får en ansvarig och en uppföljning.
En kort anteckning kan räcka: vilken förklaring ni kom fram till, var ni kontrollerade den och vad ni behöver undersöka vidare. Undvik att skriva att ni ”kan temat” bara för att ni enades om en gemensam formulering. Det avslutande individuella försöket säger mer om var varje deltagare fortfarande behöver arbeta.
Vid digitala möten är inspelning eller transkribering ett medvetet val, inte något ni bör anta sker automatiskt. Klargör samtycke och lärosätets regler först. Mötesanteckningar från en transkription kräver en tillgänglig transkription och en separat genereringsåtgärd; tillgången beror på abonnemanget. Läs och kontrollera resultatet innan det används som ämneskälla.
När samarbetet behöver justeras
Om samma person alltid svarar, låt alla skriva först och be olika deltagare förklara i tur och ordning. Om ni ofta kommer bort från ämnet, återgå till frågan ni bestämde. Om ingen har förberett sig, arbeta med ett litet tema och bestäm vad ni behöver göra till nästa gång, i stället för att låtsas att en bred genomgång löser problemet.
En grupp behöver inte heller vara överens direkt. Skilj mellan en ämnesmässig oenighet som kan undersökas i kursmaterialet och ett organisatoriskt problem om arbetsinsats eller tidsfrister. Det första behöver källor och resonemang; det andra behöver en tydlig överenskommelse. Lägg inte känsliga personuppgifter eller material ni saknar rätt att dela i teamet.
Studiegruppen ska komplettera eget arbete, inte ersätta det. Efter mötet bör du kunna förklara något med egna ord, veta vad som fortfarande är oklart och ha en realistisk nästa uppgift. Om du bara har fått fler sidor att läsa, pröva att ändra hur ni arbetar tillsammans innan ni lägger till fler verktyg.
Gör detta nu
- Bestäm en fråga och ett tillgängligt källunderlag.
- Låt alla försöka svara själva före diskussionen.
- Kontrollera resonemang och slutsatser mot kursmaterialet.
- Ge öppna frågor en ansvarig och en avtalad uppföljning.
Vanliga frågor
Hur många bör vara i en studiegrupp?
Det finns inget rätt antal för alla uppgifter. Börja med en grupp där alla får tid att förklara och fråga, och överväg mindre arbetsgrupper vid behov.
Kan en digital studiegrupp fungera lika bra som ett fysiskt möte?
Ni kan använda många av samma arbetssätt digitalt: egna svar, diskussion och källkontroll. Forskningen här jämför inte mötesformerna och ger därför inget underlag för att lova samma effekt.
Delas mina egna anteckningar automatiskt med teamet?
Nej. Välj medvetet vilken teamanteckning eller vilket material ni vill dela och kontrollera att deltagarna har tillgång till det ni använder.
Bör vi spela in alla möten?
Inte nödvändigtvis. En kort gemensam anteckning kan räcka. Om ni väljer inspelning eller transkribering, klargör samtycke, delningsregler och tillgängliga funktioner först.
Källor
Samla överenskommelser och ämnesarbete i ett team
Använd anteckningar, chatt och uppgifter för att följa upp studiegruppen i Aria. Prova tjänsten gratis i 7 dagar.
Starta 7 dagar gratis