Delade anteckningar och gemensamma källor i studiegruppen

Ett ställe att arbeta, inte bara en mapp att fylla

Ett arkiv kan innehålla mycket och ändå vara svårt att använda. Om anteckningarna heter ”ny”, ”senaste” och ”slutlig” måste ni öppna flera dokument för att hitta rätt förklaring. Välj hellre namn som visar vilket tema och vilken källa anteckningen gäller. Då blir det lättare att återvända till en fråga utan att börja leta igen.

Bestäm vad den gemensamma texten ska användas till. Kanske behöver ni en förklaring av ett svårt begrepp, några exempel och frågor som återstår. Ni behöver inte kopiera hela kapitlet. En kort, avgränsad anteckning är ofta mer hanterlig än ett långt dokument där ingen vet vilka delar som faktiskt har gåtts igenom.

Behåll också skillnaden mellan eget och gemensamt arbete. Du kan ha egna föreläsningsanteckningar vid sidan av gruppens dokument. Dela bara det du vill göra tillgängligt och bestäm var den gemensamma versionen finns. Då behöver ni inte se varje ny fil i chatten som en möjlig ersättning för det ni redan arbetar med.

Skilj källan från era egna tolkningar

Ett kursutdrag, en egen förklaring och en fråga har olika roller. Om de blandas i samma stycke utan märkning kan en preliminär tolkning efter hand se ut som ett citat ur boken. Skriv därför var en definition kommer från och markera tydligt när ni har formulerat något med egna ord. Sidnummer eller stycke gör kontrollen mer precis.

• Källunderlag: Ange relevant fil, kapitel eller sida och kontrollera att gruppen har tillgång.
• Egen förklaring: Skriv sambandet med egna ord och lägg till ett exempel.
• Öppen fråga: Anteckna vad ni inte har klarlagt och hur ni ska undersöka det.

I en anteckning om korrelation och orsakssamband kan definitionen stå först med källhänvisning. Därefter kan ni förklara varför ett samband mellan två variabler inte ensamt visar att den ena påverkar den andra. Avsluta med en fråga om tredjevariabler. Uppdelningen är en skrivvana ni bestämmer, inte en funktion som automatiskt faktagranskar dokumentet.

Vad lär ni er av att skapa anteckningen?

Jansen, Lakens och IJsselsteijn går 2017 igenom både möjliga fördelar och kognitiva kostnader med antecknande. Att skriva kan innebära bearbetning av innehållet, men också kräva uppmärksamhet medan du lyssnar eller läser. Översikten beskriver ett sammansatt forskningsfält; den visar inte att ett digitalt format eller gemensamt arkiv är bäst för alla.

Kobayashis metaanalys från 2006 undersöker antecknande tillsammans med senare genomgång. Den är relevant eftersom en anteckning både kan vara något du lär dig medan du skapar och ett material du återvänder till. Den visar inte att kopiering av andras text är samma sak som förståelse, eller att gruppskrivande alltid är bättre än egna anteckningar.

Använd därför den gemensamma texten som utgångspunkt för egen bearbetning. Stäng anteckningen och förklara en poäng med ditt eget exempel. Chi och kollegors studie från 1994 ger stöd för uppmanad självförklaring under individuell läsning. Den undersökte inte delade anteckningar eller Aria. Active recall, att plocka fram innehållet utan att se svaret, kan vara en praktisk kontroll efteråt; självförklaring och återkallning är olika handlingar.

Så bygger ni en gemensam arbetsanteckning i Aria

I Aria har teamet egna anteckningar och ett arkiv för delat material. Använd teamets anteckningsyta när ni arbetar med en gemensam text och välj medvetet vilka filer ni lägger i teamet. Med rätt redigeringstillgång kan ni arbeta samtidigt i teamanteckningen. En personlig anteckning och en teamanteckning är inte automatiskt samma dokument.

1. Öppna teamet och välj Anteckningar. Skapa eller öppna en anteckning med en tydlig titel som beskriver temat ni ska arbeta med.
2. Hitta relevant material bland teamets delade filer eller i arkivet. Skriv källhänvisningar i anteckningen och kontrollera att deltagarna kan öppna källorna ni använder.
3. Skriv egna förklaringar, exempel och öppna frågor i den gemensamma texten. Bestäm vem som arbetar med vilka delar och kontrollera oenighet mot kursmaterialet.
4. Läs igenom anteckningen tillsammans. Ge oklara punkter en ansvarig och en uppföljning, och låt varje deltagare försöka förklara utan dokumentet öppet.

Gör texten möjlig att kontrollera och använda igen

Efter en rättelse bör ni också kontrollera exemplen runt den. Om en definition ändras kan ett tidigare resonemang eller en övningsfråga fortfarande bygga på den gamla formuleringen. Utgå inte från att andra dokument eller frågeset uppdateras automatiskt. Skriv hellre vad ni har kontrollerat och vad någon behöver följa upp.

Skapa gärna en fråga från anteckningen som varje deltagare besvarar själv. Om svaren skiljer sig, undersök om problemet ligger i formuleringen eller förståelsen. Det är mer användbart än att se dokumentets längd eller antal bidrag som ett mått på vad gruppen kan. Ett färdigt arkiv är ett hjälpmedel, inte ett läranderesultat.

Dela med omtanke och behåll egna förklaringar

Kontrollera vad ni har rätt att dela innan ni laddar upp material. En bokfil, ett patientexempel eller ett dokument med personuppgifter kan ha begränsningar som inte försvinner för att mottagarna är medstudenter. Följ lärosätets regler och lägg inte känsligt material i teamet bara för att göra arbetet mer praktiskt.

Bestäm också vem anteckningen är avsedd för och gå igenom tillgången när gruppen förändras. Bygg inte arkivet på antagandet att en tidigare deltagare alltid kan öppna det. Om ni behöver en kopia för eget bruk, undersök tillgängliga exportval och reglerna för materialet innan det blir en rutin.

Målet är inte att alla ska skriva likadant. Den gemensamma texten kan ge er en kontrollerad utgångspunkt, medan egna exempel visar vad var och en förstår. När ni hittar källan, känner begränsningarna och kan förklara poängen utan att läsa upp den har anteckningen fått en tydlig plats i studierna.

Gör detta nu

• Ge anteckningen ett tydligt tema och bestäm vilken version ni använder.
• Skilj källutdrag från egna förklaringar och öppna frågor.
• Kontrollera delningsrättigheter och deltagarnas tillgång till källorna.
• Försök förklara själv utan anteckningen efter gemensam genomläsning.

Vanliga frågor

Källor

• Jansen, Lakens & IJsselsteijn (2017): An integrative review of the cognitive costs and benefits of note-taking
• Kobayashi (2006): Combined Effects of Note-Taking/-Reviewing on Learning and the Enhancement through Interventions: A meta-analytic review
• Chi et al. (1994): Eliciting Self-Explanations Improves Understanding

Läs vidare

• Se hur anteckningar kan bli en grund för övning
• Utforska egna förklaringar och ämnesfrågor
• Så får ni mer ut av studiegruppen
• När anteckningarna ska användas till mer än läsning
• Varför ska du kombinera studietekniker?